Hoppa till avdelningsmenyn

Hoppa till innehållet

Stäng fönstretStäng fönstret
Skriv ut sidanSkriv ut

Stöd och insatser

Gren med löv som håller på att spricka ut

< tillbaka

KOMMENTARER   |   Skriv egen kommentar


skolan gör inget
Hej har en son som har atypiskautism han är6år gammal ska börja skolan till hösten men vad för skola undrar jag man säger på särskolan att han inte är utveklings störd så då är det inte självklart han till hör dom på hans nuvarande skola har dom ingen konkreta förslag skyller på nedskärning var hammnar min son då undrar jag mitt mellan stolarna mycket besviken mamma är jag att man ska behöva slåss för att ens barn ska få finnas och vara med.    

Sara 2010-06-03
> Gå till toppen av sidan

dotter 19 år .hur ska livet bli
Har en dotter som fyller 19 år nu i februari .Hon började må dåligt när hon var 15 år med depression och självskadebeteende .Till slut gav dom henne diagnosen asperger vilket har hjälpt henne något oerhört.Mycket bra stöd under gymnasietiden ,går ett vanligt program, men när hon upplever miljön för stökig och orolig eller har problem med hur hon ska bemöta andra (ni vet hur mycket intriger och oro det är i klasserna idag ) kan hon använda sig av en enhet på skolan som är till för dom som har hennes diagnos och andra, Det är en lugn miljö och det finns alltid någon där att prata med. Hon har genom skoltiden fortsatt att periodvis äta medicin mot depression men har klarat sig bra, är mycket ambitiös och har stora mål.Det otäcka för mig som förälder är att hon snabbt blir deprimerad och mår dåligt (dyker brukar jag säga) då måste det finnas någon som kan stötta henne antingen vi föräldrar eller hennes storasyster.Och nu till den stora frågan ,var finns det stöd hon behöver .Vi kan inte finnas till hands eftersom dom möjligheterna inte finns här,hon måste flytta. Vilket ger mig en klump i magen som mamma. Är det över huvudtaget en bra ide att fortsätta studera och skaffa studieskulder när man kanske inte kan jobba som vem som helst. utan behöver ha ett anpassat arbetsliv. Hur tänker andra som är i vår situation    

sömnlös 2010-02-05
> Gå till toppen av sidan

belöningssystem
Är musiklärare/musikterapeut i en skola för elever med autism. Jag undrar vad ni anser om belöningssystem för dessa barn, alltså om du gör det här får du det där? Detta är inte en kommentar utan en undran.    

inger hedin 2009-10-18
> Gå till toppen av sidan

Vad mer kan jag som anhörig göra?
Min brorsdotter är 13 och beter sig mycket självdestruktivt. Hon har svårt att passa tider, är mycket provoserande i sättet att vara och i sättet att klä sig. Hon röker, dricker och stjäl. Hon har svårt att läsa nu, men uppfattades som snabb när hon var runt 4. Hon hänger med andra i liknande situation. Socialen är inkopplad, men det går otroligt långsamt. Mamman har liknande beteende och har idag endast umgängesrätt. Tjejens bror har ADHD diagnos och får stöd. Pappan är vilsen och slutkörd och har fått avslag om stöd för förkortad arbetstid. Hon är tyvärr redan sexuellt aktiv. Själv bor jag en bit därifrån, hur kan processen skyndas på? Hon ber om hjälp! Vad kan jag göra?    

Orolig, ledsen och förtvivlad 2009-09-11
> Gå till toppen av sidan

barn autism och alla problemen numera
Hej
har flera barn med autism men tydligen anser Försäkringskassan att dom är friska på grund av nya tolkningar av grundläggande behov
sen tar dom inte hänsyn att vi har flera med samma problem och det verkar som försäkringskassan och och kommunen LSS har gått ihop nu verkar som skolan placerare är på samma linje som dom övriga
för att göra livet surt för oss och barnen vill inte gå in på detaljer här på forumet
dom som jobbar med barnen nu tycker att vi har rätt och alla är oroliga för barnens framtid vi själva nu har vi ett helvetts period och dessa barn kommer att ha det för djävligt när vi som föräldrar säckar ihop ocjh lämnar in
alla detta bullshit om åtgärder hit och ditt och vi ska gör så och si medan dom nu har själva sätter käpparna för oss föräldrar
med vänliga hälsningar    

en av många föräldrar 2009-05-29
> Gå till toppen av sidan

Svar från Autismforum på kommentar
Jag vill tipsa om att Föreningen autism eller Föreningen Attention brukar vara bra att gå med i för att få kontakt med andra.
www.autism.se
www.attention-riks.se

Det finns också flera diskussionsforum på nätet, som kasnke kan vara bra.
www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Litteratur/lankbibliotek/diskussionsforum/    

Katarina Kindwall, Autismforum 2008-02-07
> Gå till toppen av sidan

***
Jag är en 25-årig tjej som fick diagnosen as / högfungerande autism när jag var 18. Har inga starka drag av det här, men det har ändå orsakat en hel del problem med depressioner osv. Nu i 'vuxen' ålder är jag väl på ytan mer normalfungerande än nånsin, med vänner, jobb och allmänt självständigt liv. Men inuti känner jag mej bara trasig och fysiskt o psykiskt trött. Har aldrig träffat eller pratat med nån som har AS, men det skulle vara så skönt att träffa nån med liknande erfarenheter. Men mest av allt vill jag ha hjälp, av vården som gav mej en diagnos när jag var 18 och sedan ansåg mej packad o klar för verkligheten..    

2008-02-07
> Gå till toppen av sidan

FORUM FÖR DISKUTIONER
JAG SÖKER FORUM FÖR DISKUTIONER FÖR OSS AS OCH ADHD. DÄR VI KAN DISKUTERA LITE ALLT MÖJLIGT. ÄR DET ALLDELES OMÖJLIGT ATT FÅ HA DET HÄR PÅ DENNA SIDA. SJÄLVKLART SKA DET VARA ANONYMT. VI HAR MYCKET ATT DISKUTERA OCH UNDRAR ÖVER. DÅ KAN VI FÅ SÄGA OCH DISKUTERA VAD VI VILL OCH VAD VI BEHÖVER FÅ VENTILERAT. JAG VILL HA EN GRUPP SOM ÄR REPRESENTATIV bl a FÖR MIG.. JAG ARBETAR OCH KLARAR MIG BRA MEN HAR SJÄLVKLART VISSA SVÅRIGHETER. SOM T EX SVÅRT ATT ETABLERA VÄNSKAP OCH SKAFFA VÄNNER. FÅ TILLGÅNG TILL PERSONER SOM ÄR MER PÅ MIN NIVÅ. SOM HAR SAMMA ERFARENHETER OCH PROBLEMATIK. SAMTIDIGT SÅ ÄR DET SÅ OTROLIGT HÄRLIGT ATT FÅ DISKUTERA FRITT. DET VORE INTE MER ÄN RÄTT ATT EN SAIJT AV DETTA SLAG OCH PÅ SVENSKA FINNS TILLGÄNGLIG FÖR OSS . Tack så länge. Eliza    

Eliza 2007-09-13
> Gå till toppen av sidan

TRÄFFLOKALER FÖR BÅDE UNGA O GAMLA
Hej igen Jag har tidigare sänt in önskemål om att vi/några stycken skulle kunna hyra en träfflokal, kanske genom kommunens försorg. Vissa dagar i veckan och indelat i olika åldrar. Jag menar för ungdomar från 14-17 och lite äldre från 18-25 år och så vidare uppåt. Tror det är bra med en indelning av åldrar vi har ju lite olika erfarenheter och intressen. Jag som vill ha en träfflokal är runt 60 år. Men jag tror vi alla behöver en träffpunkt där man kan bestämma om man vill gå på bio med någon eller bara sitta en stund att prata. Kanske ventilera vissa svårigheter som har hänt under dagen eller veckan. ´Finns det någon som har lite kännedom om hur detta i så fall skulle gå till väga så vore jag tacksam för vidare information och upplysning.    

Eliza nita 2007-09-13
> Gå till toppen av sidan

Samlingslokal för både vuxna o unga
Jag skulle kunna tänka mig att man hyr en lokal där vi framförallt vuxna som är ute i arbetslivet eller nyligen blivit pensionär och har behov av att sitta ner och diskutera diverse frågor på ett mer vardagligt sätt. Jag menar jag och kanske inte så många av oss är psykologer osv. Men det skulle kännas skönt att träffa andra med AS eler ADHD som inte har så svåra problem än att man har kunnat överleva i samhället. Vi har ju gemensamt lite svårt att ta kontakter och det skulle underlätta om vi kunde ha en lokal att träffas på med lita fika och kanske matlagning eller dyligt. Olika teman kanske. Där man får närma sig varann lite försiktigt och det vore ju trevligt om det vore både kvinnor och män. Det jag tänker närmast på för min egen del är då lite äldre.    

Eliza tina 2007-09-13
> Gå till toppen av sidan

Autism eller "Social stress"
Jag är en man i ålder +50 som på senare år fått diagnosen Autismspektrumstörning. Att lära sig leva med detta innebär många komplicerade steg men trots allt så ser jag frammåt och kan skönja lite ljus ändå.
Jag känner att jag skulle vilja beskriva det som en social stress detta med att man skall föras in och klassas i ett speciellt område. Att inte kunna vara sig själ helt och fullt. Men det borde finnas fler öppna webplatser där man kan diskutera allehanda idéer och tankar som berör detta ämne.
Den stora barriären för min del är saknaden av en människa bredvid mig. Hon som skulle kunna vara ett stöd och en medmänniska men medvetenheten om mina problem gör att jag inte längre vågar ta kontakt. Förmodligen så orkar jag nog inte så mycket mer som det nu är.
Hur som helst så hoppas man på att någon har förmågan att ta tag i det och lyckas skapa något som kan liknas vid ett öppet forum där man kan mötas på lika villkor. Inte bara av karraktären patient/vårdare.    

Svenne 2007-06-27
> Gå till toppen av sidan

Vad gör man som är vän med en som har autism?
Hej, har nu kryssat fram på denna informations givande hemsida och börjat förstå hur man kan hjälpa personer med autism. Men jag har fortfarande många frågetecken att undra över. Det är så här att jag har två nära vänner som har autism. båda är tjejer och dom har blivit väldigt självdestruktiva. det gör ont i mig när jag ser deras ärr på armarna efter att dom skurit sig med rakblad. Jag försöker prata med dom, men når inte fram. Så jag skulle bli mycket tacksam om ni berättar lite om vad man kan göra som en vän. läste att i tonåren kunde personer med autism bli självdestruktiva och att det var vanligt. och de är båda i tonåren nu. Men som sagt skulle jag vilja hjälpa dom att må bättre. Är lite orolig att dom en dag skär sig så illa att dom blir allvarligt skadade... Så en under rubrik som riktade sig mer till personer med vänner som har autism skulle jag verkligen uppskatta.    

anonym 2005-07-05
> Gå till toppen av sidan

Vad skolan kan göra!
Hej! Jag skulle tycka att det vore toppen att det även kunde finnas en del under denna rubrik som riktade sig till skolan. Så att de som arbetar där känner att de har någonstans att vända sig utan att gå genom oss föräldrar. Det tror jag skulle vara postitivt både för oss och skolpersonalen. Jag upplever nämligen att man som förälder får pusha mycket för nå fram med information. Hade man då en sida här som riktar sig direkt till personalen får de förhoppningsvis mersmak och söker sig sedan vidare på egen hand.    

Petra Jonsson 2004-10-18
> Gå till toppen av sidan

SKRIV EGEN KOMMENTAR

En kommentar kan vara max 1500 tecken. Vi kan inte publicera citat från andra pga upphovsrättsliga skäl. Vi önskar att du uppger din e-postadress, så att vi kan nå dig med eventuella frågor. Om du vill publicera en längre text, ta kontakt via mejl, autismforum@sll.se. Uppge då alltid namn och hur vi kan nå dig.
 (Publiceras inte på webbplatsen)


Alla kommentarer godkänns av ansvarig webbredaktör innan de publiceras.