Gå till tandläkaren som vuxen

Vuxna med autism har inte sämre tandhälsa än andra, men många tycker att det är mycket obehagligt att gå till tandläkaren. Ett annat ganska vanligt problem är så kallade tandborstskador.

Tandläkaren måste ha extra mycket tid för patienter med funktionsnedsättningar, säger My Blomqvist, som har arbetat och forskat kring detta på Karolinska Institutet i Stockholm. Man måste vara noga med att förklara, både vad som är målsättningen med dagens behandling, och sedan vad varje nytt steg i behandlingen innebär. Spegeln kan vara ett bra sätt att göra patienten delaktig i vad som sker. Efter behandlingen brukar My Blomqvist skriva en kort sammanfattning av vad hon gjort, och skriva ut det så att patienten får med det hem. Det brukar uppskattas, och tar bara någon minut eftersom hon har en mall att gå efter. Där sammanfattar hon också något om munhälsotillståndet och ger råd om vad som behövs, om tandborstning, fluorsköljning och annat.

– Jag brukar också förklara hur karies och tandsten uppstår, säger My Blomqvist, eftersom många med autism är intresserade av sådana fakta. Till exempel att plack består av bakterier, om hur bakterierna bildar syra som angriper emaljen och ger upphov till kariesskador, om hur döda bakterier förstenas av mineraler i saliven och bildar tandsten och hur det i sin tur kan leda till tandlossning.

Väntrummet

En del patienter i en studie av My Blomqvist har berättat att de tyckt det värsta med tandläkarbesöket var att sitta i väntrummet, där de inte visste vad de skulle göra. En av dem brukade låsa in sig på toaletten. I väntrummet skulle kunna finnas pussel eller enkla böcker, men viktigast är att tandläkaren kan hålla tiden. De tillfrågade har också påpekat att de alltför ofta har fått klagomål från tandläkaren eller tandhygienisten i stället för uppmuntran, även om de gjort sitt bästa med tandhygienen. Någon påpekade också att det är svårt att komma ihåg alla goda råd man får medan man sitter i stolen, eftersom bristande simultankapacitet kan vara ett problem. Man behöver få råden med sig utskrivna när man går.

Kunskap hos tandvårdspersonalen

För att det ska fungera hos tandläkaren och tandhygienisten för en person med autism måste tandvårdspersonalen ha information om vad diagnosen innebär för den som kommer på behandling. När de har kunskap om det, kan de avsätta längre tider för undersökning och behandling. Alla med autism har förstås inte svårigheter med att gå till tandläkaren, men det är vanligt.

Ibland remitterar tandläkaren i stället till specialisttandvården. Specialisttandvård finns vid de flesta sjukhus, och där kan man få tid för behandling med eller utan narkos. Det vanligaste är att man sedan blir återsänd till den vanliga tandvården för förebyggande tandhygien och behandling.

Tandborstskador

Och varför får personer med autism tandborstskador? My Blomqvist berättar att många av dessa patienter är mycket nitiska med sin tandborstning, men inte har fått lära sig tandborstteknik, såsom att borsta systematiskt på alla ställen. Om man borstar för länge och för hårt på några få ställen drar sig tandköttet tillbaka och tandhalsarna blottas. Det kan leda till ilande tandhalsar. Att använda timglas kan vara ett sätt att inte borsta längre än de cirka två minuter som anses tillräckligt för att borsta alla tänderna. Det kan vara bra att börja med överkäkens utsida (där särskilt de bakersta tänderna kan vara knepiga), sedan överkäkens insida och så underkäkens utsida, och sist insidan. Och man kan till exempel räkna till femton för varje avsnitt.

Tusenlinlärning

Vuxna med autism och intellektuell funktionsnedsättning kan ha stor nytta av en metod som kallas tuseninlärning. Det är ett sätt att ge patienten tid att vänja sig vid miljön i tandläkarrummet, vid tandläkaren, att sitta i stolen och få sina tänder undersökta och behandlade. 

Om tuseninlärning på Mun-H-Centers webbplats 

Tandläkarstöd i Stockholm

Folktandvården Eastmaninstitutet Pedodonti >

Senast ändrad 2021-06-09

Publicerad: 2012-07-21

Skribent: Vanna Beckman

Granskare: SvenOlof Dahlgren