Sömn vid autism

Sömnsvårigheter är vanligast bland yngre barn, men för många finns de kvar under ungdomen och i vuxen ålder. De flesta studier som gjorts kring sömnsvårigheter och autism är gjorda på barn men flera av de svårigheter som är beskrivna finns även hos vuxna med autism.

Åtminstone 25 procent av alla barn, med eller utan funktionsnedsättning, har sömnsvårigheter under någon period. Det kan vara att barnet ligger och kastar sig i sängen, gråter, talar i sömnen, har svårt att somna eller vaknar flera gånger under natten utan att kunna somna om.

För barn med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir svårigheterna ofta till ett mycket stort problem. Det gäller både för barnet själv, men kanske framför allt för föräldrar och syskon. 

Sömn hos små barn

De flesta nyfödda barn har ett oregelbundet sömnmönster. Under de första 2–3 månaderna sover de 16–19 timmar per dygn, men oftast bara några timmar åt gången och lika mycket dagtid som nattetid. Sömnmönstret förändras successivt och allt större del av sömnen sker på natten. Vid 3 månader sover barn oftast 13–15 timmar per dygn och vid 6 till 12 månader 12–15 timmar.

Att små barn har ett stort sömnbehov antas hänga ihop med den intensiva kroppsliga och neurologiska tillväxt och utveckling som sker då. Skolbarn behöver i allmänhet cirka 10 timmars sömn. Under puberteten och tonåren ökar ofta sömnbehovet för att sedan avta med stigande ålder. Vuxna behöver 6–9 timmars sömn.

Olika sömnsvårigheter

Svårigheter att reglera sömn och vakenhet samt störningar i dygnsrytmen är en del av sömnstörningar hos barn och vuxna med autism. Sömnen verkar också vara mer splittrad hos personer med autism än hos andra.

Ett av de vanligaste sömnproblemen är svårigheten att komma till ro och somna, så kallad insomnia. Det är vanligt att vakna tidigt eller att vakna flera gånger under natten. Motorisk oro är också vanligt, alltså att kroppen rör på sig och inte kan slappna av. En del har mardrömmar eller går i sömnen. 

Vissa barn kräver omfattande rutiner när det är dags att gå till sängs. Det kan därför ta timmar innan barnet kan somna. Andra barn kan i stället hålla igång flera timmar på natten, vilket kräver att föräldrarna också är vakna. 

Orsaken till sömnsvårigheter vid autism

En viktig förklaring till sömnsvårigheterna ligger i nervsystemets speciella och delvis annorlunda sätt att fungera hos personer med autism. Där finns en obalans i produktionen av det sömnreglerande hormonet melatonin som hänger samman med att överföringen av kemiska ämnen mellan hjärncellerna fungerar sämre.

Normalt ökar melatoninproduktionen under kväll och natt och är låg under morgon och dag, eftersom den styrs av ljuset. Förhöjda halter av melatonin under dagtid och svagare svängningar i melatoninproduktionen kan bidra till att hela dygnsrytmen störs och att sömnen påverkas negativt.

Generellt låga nivåer av melatonin har också påvisats hos personer med autism. Några forskare upptäckte att föräldrar utan egna autismsymtom också kan ha onormalt låga nivåer av melatonin. Det ledde till upptäckten att en del personer med autism saknar den gen som omvandlar det sista enzymet i melatoninsyntesen. Där kan man vara en delförklaring på spåren. Signalämnena serotonin och GABA påverkar också regleringen av sömn och vakenhet. Det är känt att de fungerar annorlunda hos personer med autism, vilket kan bidra till problemen. 

Samsjuklighet

Sömnsvårigheter kan påverkas av andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar som finns samtidigt. Många barn med autism har också adhd, som mycket ofta är förenat med sömnstörningar. Både barn och vuxna med autism har ofta depressionsperioder. Ett av de typiska symtomen vid depression är just sömnstörning. Om man har både autism och intellektuell funktionsnedsättning och/eller epilepsi kan det också medföra störd sömnrytm.

Hur sömnen är påverkas även av vanor, händelser under dagen och av livssituationen i stort. Andra saker som kan bidra till sämre sömn är överkänslighet för sinnesintryck, såsom ljud, ljus eller förhållanden i sängen och svårigheter med tidsuppfattning.

Hur behandla sömnsvårigheter?

Det finns flera olika metoder för att vänja barn att sova regelbundet. Det kan vara genom rutiner och tillrättalägganden i den omgivande miljön. Föräldrautbildning och rådgivning, både enskilt och i grupp har också visats kunna ge goda resultat.

Man kan också ändra dygnsrytmen genom att låta barnet vara vaken flera timmar längre än vanligt och ändå vakna i vanlig tid. Sedan förskjuter man tiderna successivt. Denna metod kan vara krävande för både barnet, föräldrarna och syskon.

Är man vuxen kan man pröva olika avslappningsövningar eller träna mindfulness, medveten närvaro. Det kan skapa lugn och minska stress inför insomningen. Motion, fysiska aktiviteter och att vara ute i dagsljus gör också att du sover bättre.

Behandling med melatonin

Om de metoder man prövat mot sömnsvårigheter inte ger effekt kan man prova behandling med melatonin. Melatonin har i flera studier visat mycket goda resultat vid behandling av barn med autism. Några barn fick biverkningar i form av trötthet på morgonen, men för de flesta var förbättringarna stora och bestående så länge medicineringen fortsatte.

En liten studie av vuxna med autism har visat på förbättring både av insomning och nattligt uppvaknande vid behandling med melatonin.